Vetenskapligt arbetssätt

Universum är en mycket intressant plats med många intressanta fenomen. Människan har under hela sin tid på jorden velat förklara de fenomen människan sett i sin närhet, ofta för att kunna använda sig av hur naturen kunde användas för att tjäna människans syfte. Det var allt från att tämja elden under människans tidiga dagar till dagens försök att förstå hur gener fungerar för att kunna utnyttja det på olika sätt.

Att förstå hur saker fungerar är inte alltid lätt. Det finns många anledningar till detta, men det kan vara så att frågan är fel ställd så att den inte går att svara på, det kan vara så att den information som behövs för att förstå fattas eller helt enkelt att teorierna som används för att förstå inte är tillräckligt heltäckande. Jag ska i detta inlägg presentera ett arbetssätt för att lättare undersöka hur saker fungerar. Detta är ett förenklat vetenskapligt arbetssätt.

Allt börjar med en observation. Detta kan vara vad som helst, exempelvis att trädens löv blir bruna och lossnar när det blir vinter. Utifrån denna observation finns många olika frågor, exempelvis ”Vad är bladen bra till?”, ”Varför blir bladen bruna på hösten?” eller ”Varför lossnar bladen när det blir höst?”.

När du bestämt vad du vill undersöka, exempelvis vill du veta varför bladen lossnar, är det dags att samla in information. Detta kan du göra på många olika sätt, men ett vanligt sätt är att du gör experiment. Du kan då undersöka vad som händer om du ändrar på något i trädets miljö, exempelvis vad som händer med bladen om du ger trädet mer näring eller vad som händer om du kyler ner trädet.

När du gör experiment är det dock viktigt att du alltid gör undersökningar där du inte ändrat på någonting alls. Det här vill du göra för att se vad som händer med trädet i dess naturliga omgivning. Detta kallas att göra ett kontrollexperiment. Om du inte gör ett kontrollexperiment kan du inte veta om det träd som du påverkat har tappat sina löv tidigare eller senare än normala träd.

Du har nu samlat in den information du tror räcker. Du har sett att kyla och mörker gör att träden tappar sina löv tidigare och att värme och ljus gör så att träden inte tappar sina löv lika tidigt. Du är då redo att dra en slutsats från dina resultat. Du påstår då att bladen lossnar på hösten för att det blir mörkt och kallt. Förklarar denna slutsatsen varför träden tappar sina löv på vintern, är du klar.

Det är nu dags att låta andra utföra samma experiment som du nyss gjort. Detta är viktigt för att kunna utesluta att det gjorts några fel i ditt experiment. Det kan vara så att du missade att ge ett av träden samma mängd vatten eller något annat som gick fel. Att låta andra göra om ditt experiment är därför ett bra sätt att se till att sådana misstag kan undvikas.

Du har nu gjort ett lyckat experiment med bra resultat. Ett resultat som motsäger din fråga är också ett bra resultat eftersom det gör att du kan ställa frågor för att sen också undersöka vad som gick fel, vad du kunnat göra bättre eller till och med formulera helt nya följdfrågor. En av dessa följdfrågor kan vara ”Varför faller bladen av mörker och kyla?”.

När många frågor inom samma område har besvarats och de förklarar ett visst fenomen på ett bra sätt, kan alla slutsatser sammanfattas i en teori. Detta kan exempelvis vara hur trädens livscykel ser ut och hur årstiderna påverkar detta.

Du kanske tror att det vetenskapliga arbetssättet är komplett nu, men inte riktigt än. Det vetenskapliga arbetssättet innebär också att alltid fråga sig varför. Varför är bladen gröna? Hur påverkar avverkning träden? Hur kom träden till från första början? Detta är frågor som inte var så lätta att svara på förr i tiden, men som nu inte heller är helt enkla att svara på.

Det kan komma till nya tekniska innovationer som gör att vissa slutsatser måste omprövas, för att de visat sig inte längre stämma. Det kan till och med vara så att hela teorier måste överges för att de inte längre ger en bra bild över hur saker fungerar. Ett exempel på detta är att människor förr trodde att jorden låg på universums mittpunkt. Människorna såg att solen alltid färdades på ett visst sätt och förklarade det med att solen hade en viss bana runt jorden. Det var inte förrän långt senare som detta visade sig vara felaktigt och hela den teorin kunde därför förkastas.